tålamod med en 3 åring


56750-5  
Idag har jag varit med om riktig julstress! Handlade en julklapp till systersonen, vilket inte var några problem eftersom jag visste vad jag skulle ha. Däremot så hade Viktor bestämt sig för vissa saker som inte överensstämde med mina åsikter. Bl.a skulle han inte ha vantar, han skulle åka vagnen och inte gå, pappa fick inte köra vagnen och jag och Christl fick inte täcka över hans ben i snålblåsten. Det slutade i ett totalkaos! Jag lyfte upp Viktor ur vagnen och bar honom till bilen för att han skulle komma "inomhus". Givetvis skrek som en liten galning. Vansinnig och ledsen eftersom han trodde vi skulle åka hem, och inte gå på stan och tittar på tomtar.
Efter 10 minuter lugnade han ner sig och vi kunde sakta men säkert ta oss till "min" affär. En lördag brukar normalt innebära att man måste parkera utanför centrum, vilket inte behövdes idag. Jag ställde bilen och lämnade frun och sonen i bilen för att uträtta mitt ärende. Två minuter senare kommer Christl och Viktor in i affären, OCH HAN ÄR LUGN SOM EN FILBUNKE. På 15 minuter har han gått från totalt vansinnig till total lugn. En halv timme senare är han en solstråle som är världens goaste kille.
Det brukar heta: små barn, små bekymmer. Jag bävar för hur det här kommer att bli när han blir 6-7 år. Vilken kamp det kommer att bli. Det är då man går in i hans sovrum och tittar på honom och man känner bara ett lugn. För inte kommer väl Viktor att bli en liten envis pojk. Åh nej.
/svannte

Kommentarer
Postat av: Syrran

Men visst är det gott när de vänder sådär och blir goa o glada. När man sen ser dem sova sött o gott... ja, då undrar man hur de kan vara sådär envisa och vansinnigt arga =))
Hoppas ni har haft en fin julafton!
Kram

2006-12-24 @ 21:43:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback